I Oslo var det rekordmånga anmälda, över 4000 löpare skulle kämpa sig runt banan och upp för den skyhöga backen där mållinjen väntade.

Till dagen i ära sken solen och ett högklassigt arrangemang var att vänta. Ljudnivån innan start var maxad och stämningen riktigt härlig så den nästan gick att beröra. Det minglades friskt vid eventområdet. Skins var på plats med sina kompressionskläder och höll även i en tävling för de som var tuffa nog, Tessan från samma företag log glatt med sitt färgsprakande hår och Roger visade prov på att vara lika skön och pratglad som vanligt. Vi tog även vägen om ett rött tält där Comfyballs huserade, det säger sig ha den perfekta kalsongen om man vill att paketet skall hållas på plats vid aktivitet, och det vill man ju allt som oftast. Inte minst under ett OCR-lopp för att nämna något. Vi lyckades få med oss ett gäng och de visade sig att komma till användning med omedelbar verkan, skönt.

Då uret stod på 10.00 drog eliten iväg i en rasande takt, ett litet tag därefter gick det bra för oss ”vanliga” att ge oss av. Ett ”nytt” hinder för Oslo var Balance samt en uppdaterad version av Ring Slide. I stora drag såg banan ut som förra året.

Vår utstyrsel skilde sig lite gentemot 2017 då vi valde att genomföra loppet iklädd en apdräkt. Den här gången blev det tillökning av ytterligare en apa och bonus-banan. Ja, nog allt läste du rätt och är det inte en ståtlig utvecklingskurva vi håller så säg?

Håkon Fram Stokka, en multiatlet och glädjespridare av dess like fick äran att agera banan. Till vår stora förvåning hade han med sig en alldeles egen nyinköpt morphsuit, ja ni vet en sådan där tajt jävel som sitter onödigt slimmad, självklart var den gul precis likt banandräkten.

Vi kände att det kunde vara en halvkul (och varm) grej att utföra. Jag minns mycket väl att jag sa till mig själv att förra årets lopp med den håriga kostymen var något av det jobbigaste och mest frustrerande jag gjort då sikten var begränsad och värmeslag ständigt nära ”det där jag gör jag aldrig om”. Men man är ju en idiot och än en gång åkte den på. Peter Holmgren fick snällt dra på sig en apdräkt han med och iväg for vi likt en trio från djungeln. Som en sidekick gjorde Pontus Bäck även (svagt) känd som OCR Hercules oss sällskap under färden mot toppen och stod till tjänst med att ta bilder likt den du kan beskåda nedanför.


Det var tungt, jobbigt och fruktansvärt kul.
Toughest har än så längre aldrig gjort oss besvikna och så inte heller denna gång. Med roliga hinder och schysta varianter på ”fast lanes” blir tillställningen mycket smakrik. Att ”Ninjasteps’en” var extremt hala var dock ett minus, kanske kunde dessa ha behandlats på något vis för att undvika halkan? Efter att ha sett ett flertal drutta på ändan besparade vi oss risken för benbrott och tog istället en straffrunda. En straffrunda tog vi även på samtliga vattenhinder, ni kan säkert själva räkna ut varför. En blöt päls är ej att föredra. För övrigt innehöll banan en trevlig terräng med riktigt kraftfulla backar som sög musten ur benen ganska brutalt, nog allt skall det kännas att man lever.

Avslutningen. Den gigantiska skidhoppsbacken.
Foto: Toughest

Slitsamt, men värt varenda steg väl uppe på toppen. Med en fantastisk vy och en medalj runt halsen kan man inte annat än att le och känna sig nöjd, både över ens egna prestation och arrangörens verk. Toughest levererar gång på gång, men kanske krävs det ytterligare fler nyheter och än mer variation bland hinder för att tända till de erfarna lite extra. Skapa en aning mer hunger hos de som redan är gamla i gemet för att få de att fortsätta utan att tveka, för Monkeyswing.se har haft öronen öppna…

Människan vill som välkänt alltid ha mer. Möjligtvis behöver 2018 års upplaga av OCR-lopp i vårt avlånga land en uppväxling från alla arrangörers sida i form av kreativitet och förnyelse?

Podium Toughest Oslo

MEN:
1. Jonathan Albon – UK – Team Santander – Time: 39:25
2. Piotr Łobodziński POL – WILDCARD – 41:24
3. David Nordström – SWE – Time: 42:23

WOMEN:
1. Annika Runegaard Thomsen – DK – Time: 51:33
2. Henriette Albon – NO – Team Santander – Time: 52:08
3. Karin Karlsson OCR – SWE – Team Garmin – Time:52:28

Toughest bränner av två kommande race denna månad, Umeå 16/9 samt Köpenhamn 30/9 innan den stora finalen väntar i Göteborg 7/10.

Sugen på att springa ett lopp? Klicka här för att anmäla dig

Text: Patric Olé