En stor del av min löpning går jättesakta. Och det gör att löpningen går fort framåt.

Detta året har jag fokuserat på att springa långsamt. Ca 70% av mina pass har skett i zon1 och 2.

Mysrundor mellan 5-20km.

Det har gjort min kropp stark och glad.

Mitt jobb ger mig möjlighet att sätta ett eget schema och det är äkta rikedom för mig. Att kunna äga min egen kalender. Och då menar jag inte en materiellt dyr kalender gjord av huden från utrotningshotade kajmaner eller manen från en silverräv som heter Kaj. Jag menar såklart tiden. Att jag äger merparten av min egen tid gör att jag kan känna mig rik. Jag säljer flera timmar av min tid i veckan men de bästa goaste timmarna behåller jag oftast själv.

Därför står jag ofta på toppen av ett berg mitt på dagen. Tittar ut över staden och är tacksam över de beslut jag tar.

Det är en fördel med att springa sakta. Jag hinner tänka mycket.

Tänka på det som skrämmer mig och på hur jag ska möta det.

När jag springer fort hinner jag i bästa fall tänka på att andas. Det sker som tur är per automatik även då jag inte tänker på det.

Jag har blivit ganska bra på att springa på kort tid. Blivit rätt vältränad över lag. Och det beror mycket på att jag varit skonsam mot kroppen, motionerat mycket och tränat stenhårt när det väl varit dags för det. Vilket skett ca 3ggr/V. Tre hårda pass ink lopp och resten mys.

Ska nog dra ner till två hårda och resten mys inför nästa år.

Så om du ser någon springa sakta i spåret så kan du tänka, så snabb vill jag också bli.

Detta året har jag sprungit ca 5-10mil i veckan. Nästa säsong blir det bra mycket mer och ännu fler långsamma steg.

Time is on my side.