Efter att ha sprungit en trevlig mil i skogen där TYA Challenge kommer att köras i augusti så hoppar vi in i bilarna och åker mot Torkö health trail, eller THT som det lämpligt nog förkortas.

THT är skapat av eldsjälen Andreas Hultén, en glad Blekinge-bo med en förkärlek för rörelse. Löpning, klättring, OCR, simning eller bara häng i solen och hopp från höga klippor ner i stenbrottet ”himmavid”, Andreas älskar allt det där. Älskar att röra på kroppen och att förmedla den glädjen till andra. Flera dagar i veckan håller han pass på sin egen bana ute på torkö eller andra platser i regionen.

När jag först anländer till Torkö slår den vackra Blekingska naturen mig rakt i ansiktet och jag blir helt tagen. Trots att den kyliga våren håller blommorna inne i sina knoppar så är platsen en av de vackraste jag sett. På en kulle med utsikt över gäddrika vatten står en rigg som om möjligt är vackrare än naturen själv. Åtminstone om en gillar OCR. Andreas rigg är det bästa bygget jag sett i Sverige. Inget lopp eller gym har något bättre vad jag vet.

På denna innovativa rigg kan en gå, klättra alltså. Från ena sidan till den andra på flera olika håll och med garanterad mjölksyrafest längs vägen. Riggen är lång, stor och ståtligt och får mig att tänka på de mäktiga idrottare som jag ser upp så mycket till. Riggen gör en ödmjuk och inspirerad. När ögonen vandrar vidare så börjar skogen bakom riggen att förvandlas, jag ser en ring-travers, en sternum checker, kryphinder, rep, ninjasteps, en 10 meter dipswalk och flera andra kreativa och roliga hinder som löper runt den ca 700 m långa banan. En längre variant går ner till stranden, ja stället ligger på en udde på en sagolik ö, jag vet, livet är orättvist. Och Andreas skiner upp när han berättar om de mjölksyrepass han brukar köra nere i strandkanten. Han tränar utomhus året runt. Precis som undertecknad. Det blir mest realistiskt så. THT är byggt med kreativitet och kärlek. Kärlek till OCR men också till det faktum att alla med rätt ledning kan bli superhjältar. Andreas pass är lekfulla och jobbiga i perfekt kombination.


Hur kommer det sig att en bygger en hinderbana på sin tomt?

Bygget började med att jag efter en tids sjukskrivning behövde komma igång igen och fick smak på OCR efter ett blött och tufft Toughest lopp i Malmö. Min tanke var då att jag istället för att hänga på gym inomhus och träna i någon missplacerad stege skulle få mer tid till att kunna träna hemmavid.

Eftersom jag jobbar mycket med mänskliga processer blev det lite av terapi att få snickra och få utlopp för denna fysiska aktivitet och en stor del avkoppling med korta och tydliga resultat. Riggen tog form och en del kompisar uppskattade bygget så pass mycket att jag startade eget för att kunna utveckla banan och THT-tänket. Därefter har jag utvecklat lite i taget och så fort jag kopplar av tar jag och skapar olika utmaningar på banan. I nuläget är det bara marken som sätter gränser, knappast fantasin. Jag älskar att skapa och har det som ventil i min vardag.

Går du alltid all in i dina projekt?

Jag har hela tiden fått höra att jag har höga krav på mig själv, så jag har nog svårt att göra något halvhjärtat. Än mer svårare om jag älskar det jag gör… Men är fortfarande stundtals en självplågare och har svårt att vara nöjd. Dock har det blivit mer av en positiv egenskap att utveckla projekt vidare, men är nu mer noga med att ha ett start och ett stopp. Drömmen ligger dock alltid i att utveckla saker vidare, så på det sättet går jag alltid in helhjärtat i det jag gör. Både vad gäller träning och byggande.

Från början satte jag upp målet att kvalificera till Toughest Elit inom 4 år där många såg hinder i att vara flerbarnspappa, fylla 40 år, ha ett heltidsjobb, träna både mig själv och andra samt ha ett socialt umgänge. I det läget ville jag visa både mig själv och andra att dessa ursäkter går att överbrygga. Tid är allt vi har och för mig handlar det om att ta tillvara på denna tid (Gud, vad klyschigt!!) och skapa minnen av tillfällena. Så projektet har blivit mer av en livsstil.

Vad tränade du innan du upptäckte OCR och när sprang du ditt första lopp?

Jag har varit breddidrottare i hela mitt liv. Huvudidrotterna har varit fotboll, vattenskidåkning och klättring. Till det har alltid löpning samt få prova olika idrotter varit ventilen till stillasittande i min vardag.

Efter en tids sjukskrivning tappade jag lusten till löpningen och träning och anmälde mig till en 28 dagars gruppträning. Jag vet att jag brukar få igång motorn med andra, det är där lagidrotten kommer in. Även denna gång funkade detta och efter 28 dagar fick jag frågan om att springa Toughest i Malmö. Jag tog modet till mig och anmälde mig, men tyvärr hoppade kompisen av. Jag bestämde mig för att fullfölja mitt mål… och blev helt fast, då jag hade nytta av mitt breddidrottande i utmaningarna. Sen är jag även en resultatnörd, så i sporten finns det alltid mer att fila på och utveckla vidare från tidigare erfarenheter.

Vilket lopp har du starkast minnen från?

Toughest ligger varmt om hjärtat, trots att banorna där stannat av lite i utvecklingen och tuffheten. Året jag debuterade var det kallt och blött och precis i min smak, så där finns alltid minnen till tjusningen med OCR.

Största minnet måste vara Tough guy i England 2017 från både loppet, atmosfären, mötena och att jag bokade boende i helt fel stad. Hela den resan blev inte som jag tänkt mig, men i loppet sprang jag hela tiden med ett leende på läpparna i detta absurda landskap. Helt ultimata förutsättningar som skapat många minnen och tokigheter med lera, vatten, pannben m.m. Där blev dock utmaningarna runtomkring större för denna lantpojk än själva loppet…

Framåt har jag en lång lista över lopp jag vill sätta minnen till och det är det jag älskar med OCR. Alla lopp skapar minnen utifrån olika förutsättningar och miljöer, väder och vind m.m. Det skapar olika förutsättningar och minnen där det är svårt att välja ut några.

Men jag är mer förtjust av lite längre lopp, då jag får valuta för träning, pannben och utmaningar. Älskar dock klätterutmaningar i olika lopp och de minnena är de som skapar utmaningar i hängriggen på Torkö.

Vad är det bästa med att träna andra?

Det bästa med att träna andra är att utmana dem i att flytta fram sina gränser. Jag har förbjudit orden: ”Jag kan inte”… hos THT. Många gånger innan personer ens testat. Att få se personer växa när de väl kan och lyckas och utvecklas är precis det jag vill komma åt. Även att göra de påminda om att se deras egna utveckling. Gillar att pressa personer till att inte gå och gör det de alltid gjort. Passen brukar bygga på att utmaningarna växer och jag sätter lite mer press på de som är mer frekventa hos THT.

Som liten var jag ganska feg och analytisk och tror jag utvecklade en förmåga till att iaktta andra och sporrade då lillbröderna till att göra det jag inte vågade göra själv. Nu har jag vuxit ikapp mentalt och vågar ta mig an utmaningarna själv, men tycker det är spännande att iaktta och se detaljer som kan innebära framsteg i träning och tävling.

I träningen med andra har jag även möjlighet att förena min idrottsvetenskapliga bakgrund, eftersom jag älskar förkovra mig i teorier som jag sedan kan testa vid olika utmaningar.

Eftersom jag nu även varit skadad ett tag och håller på med rehab, så håller jag uppe adrenalinskjutsen i passen med att få träna andra. På så sätt kan jag se och lära för att motivera mig till olika träningsupplägg och nya idéer. Jag har både bakgrund som tränare, vildmarksinstruktör och idrottslärare så det har väl alltid funnits naturligt för mig.

I träningen med andra har jag träffat många underbara och omtänksamma människor som får mig att hitta nya idéer och skapa olika pass och upplägg. Finns många engagerade eldsjälar och de träffar jag oftast genom träningen. Hur olika vi än är, finns många likheter och de likheterna och mötena ger mig bränsle till att fortsätta.

Kan vem som helst träna hos dig?

Tror en del är rädda för att träna hos mig, men de som tagit klivet kommer tillbaka. Passen kan anpassas utifrån den nivå du är på och genom dialog kan jag coacha till att antingen bromsa eller gasa i passen. Är jättevanligt att personer fastnar i gruppens tempo och blir lite nervösa och ger upp. Om du ger det lite tid blir det lättare att bromsa, för att inte ta ut sig för snabbt. Så du behöver nog lite tålamod och tjurskallighet för att uppskatta träningen.

Det korta svaret är: JA, men du ska gilla att pressa dig själv.

Men utifrån passen kan vem som helst ta sig an övningarna och jag anpassar både upplägg så att du ska kunna utföra pass eller övningar hemma eller hos THT. Vet att det är ekonomiskt självmord, men jag vill folk ska röra på sig och gör allt för att minimera ursäkterna till att inte kunna träna. I träningen flyttar jag fram komfortzonen på de som önskar och det genom dialoger. Jag vill alltid ha öppen dialog och feedback så både jag och den som tränar kan utvecklas. Det ska gå att svära på någon när det är grus i maskineriet och den som vill kunna svära på någon i passen är hjärtligt välkommen.

Tittar jag bakåt har jag fått förmånen att följa en hel del som knappt vågat springa 100 m till att nu ta sig an milen… med hinder i vägen! Men de muttrar fortfarande att de inte kan vid vissa tillfällen.

THT har öppet:

Beroende på vad du vill ha ut av THT så har vi öppet dygnet runt året runt. Allt från mörkerpass i skog, simning i skymning, kvällspass, morgonpass… Alltid öppen för nya miljöer och pass. Dock arbetar jag 8-16.30, så tiderna är dock främst kvällar och helger.

Och kostar:

Finns allt från engångssumma, 10 kort och månadsupplägg. För att du ska få se om typen av träning passar dig så finns alltid möjlighet till att prova på engång i passen. Gäller dock inte hinderbanedelen, då jag skiljt den från en del andra pass. Du ska kunna göra ett val till att träna hinderbana, både utifrån tänk, teknik och minimera skaderisken.

Brukar förespråka ett 10 kort som kostar 500 kr (swimrun, outdoor, traillöpning m.m.) och 550 kr (THT OCR) med 10 kort. Engångssumman ligger på mellan 80 -150 kr beroende på vilket pass det gäller. Onsdagar har vi drop in på banan mellan 18-20. THT OCR har kostnadsfri träning i detta upplägg, THT medlem kostar det 50 kr för och icke medlem 150 kr.

Har även bokningar med möhippor (än så länge ingen svensexa ;), företag, föreningar. Där går att höra av sig så syr vi ihop något efter önskemål och budget. Det behöver inte alltid vara på Torkö, men oftast landar vi där…



Text & Foto: Viktor Byhr