Efter en smidig och förvånansvärt lätt bilresa från Göteborg till Uppsala så anländer vi till Hotellet. En grupp studenter sjunger i fyllan och villan en gata bort, ovetandes om livets alla hinder som de fortfarande har framför sig. Jag och min medresenär är dock helt på det klara med vilka hinder som väntar oss så trots att festens nattliga sång lockar så väljer vi sängen framför natten.

Efter en lätt hotellfrukost beger vi oss ut mot Sunnerstagropen och Uppsala Alpin. Alpin känns som en överdrift om en besökt riktiga skidbackar någon gång men för löpning under tävlingslika former så räcker kullarna mer än väl. Gropen är i sin natur en perfekt arena, då vi anländer har första start redan gått, 10.00 startade de första motionärerna och publiken sitter på de olika backar som utgör gropens sidor och läktare.

Start och målområdet är beläget i mitten av gropen, starten går upp för en backe som ser ut att vara av gräs men visar sig bestå av sand och ogräs. Undertecknad startar i Gropens variant av Elit-klassen som dem kallar för superheat och får dessutom nöjet att bära en 20kg tung klump de första 200 meter av banan, upp för en backe, över ett hinder och sedan ner för backen igen. Jag har ställt in mig på att springa loppet i lugn träningsfart för att se hur kroppen känns inför EM i elitklassen i juni. Då jag står i startfållan och ser hur många otroligt duktiga löpare som är på plats, Johan Sjölin, Andreas Tjärnberg, Elin Johansson, Johanna Dermer, Fredrik Bergfeldt och Daniel Larsen för att nämna några, så blir jag så klart sugen på att racea. Eller åtminstone försöka hålla takten med dessa.

Starten går och kroppen känns perfekt. Mina ICEBUG Zeal 3 gör sitt jobb i sanden och då andra tar ett steg fram och glider två tillbaka så trippar jag lättsamt upp för backen med klumpen på ryggen. Fredrik Bergfeldt tar givetvis ledningen direkt och strax efter byter jag, Daniel Larsen, Running Uffe och Andreas Tjärnberg plats om vart annat. En superkul start helt enkelt!

Jag lugnar ner mig efter ca 1.5 km och lägger mig i behaglig fart på 5e plats. Kroppen känns fin och jag tänker att jag hittat en takt jag kan hålla, Fredrik, Uffe, Niklas och Daniel är mycket starka och skapar utrymme framåt, jag är stolt över att ens vara så nära dessa superkroppar så jag bestämmer mig för att inte försöka jaga utan hålla mig till min plan om att se det som träning i skarpt läge. Och med Andreas Tjärnberg och Johan Sjölin tätt inpå mig så vet jag att det kommer att bli en tuff fart ändå…

Plötsligt rullar något över min fot, kastade någon en sten tänker jag? Det visar sig vara mitt tidtagningschip vars band gått av, för er som inte sprungit lopp tidigare så får varje löpare en liten plastbricka som fästs runt foten innan start. Denna lilla bricka kallas chip och är det som mäter tiden från start till mål. Jag får tvärnita och plocka upp chippet. Jag ber kontrollanterna på nästa hinder om tejp men det finns ingen. En av dem erbjuder sig att springa och leta efter tejp, gulligt. Jag hade tyvärr inte tid att vänta på det. I gassande hetta med hög puls så tänker jag inte smartare än att jag knyter fast det i skosnöret. Bara för att inse att det gör att jag inte kan knyta skorna. Gör om gör rätt. Jag blir sittandes med mitt pussel ett par minuter och ser en efter en i superheatet passera mig. Väldigt irriterande men mycket lärorikt. I efterhand så skulle jag givetvis bara dragit loss det trasiga bandet och pillat ner chipet i strumpan men så smart var jag inte i värmen.

Andreas Tjärnberg från ocrpodden var på plats med sin mikrofon i högsta hugg

Resten av loppet går mycket bättre. Jag får sällskap av mannen med mikrofonen hela vägen, ibland bakom, ibland framför. Vi peppar varandra lite artigt även om jag vet att vi båda helst vill att den andre ska snubbla. Inte snubbla och skada sig, absolut inte, men snubbla och komma typ 2 minuter efter den andre. På flying monkey, som är ett obligatoriskt hinder för superheat, gropen är ett svårt lopp helt klart, så flyger vi bredvid varandra hela vägen och landar exakt samtidigt bakom hindret. 15 meter efter det är det dags för dipswalk vilket jag som kör utan handskar klarar mycket snabbare än Andreas. Jag kommer fram till den sista riggen, ett rep, tre smala lackade stålrör, en liten lodrät repstege följt av en horisontel dito, en ring och sist ett rep utgör den lane som är obligatorisk för alla som springer Superheat.

På Gropen finns inga alternativ, kör du Superheat så måste du vara bra och redo. Jag är bra men inte tillräckligt redo just denna dag. Jag behöver fyra försök på riggen och blir passerad av Andreas och ett par löpare till. Målgången sker strax därefter och den goda stämningen, hettan i luften och närheten från vänner gör det till en magisk målgång. Att gropen är avklarad med bara ett par mindre motgångar ses som en stor seger. Gropen är ett svårt lopp, bara två kvinnor går i mål med armbandet kvar så det finns inte ens en 3a i damernas heat. Du får försöka hur många gånger du vill på varje hinder men när du ger upp eller ber om hjälp så ryker ditt armband.

Jag har kvar mitt men inte utan att jag behövde fyra försök på riggen. Alla backar är i mjuk sand eller grus och solen vet exakt vart ens huvud är under precis hela loppet. I skogen går det att hitta spår med skugga men värmen gör sig påmind även där. Den som är ute efter en utmaning ska absolut ge gropen en chans. Tyvärr så är det inte i skrivande stund kvalificerande till varken EM eller OCRWC men för den som likt mig vill testa formen i bra sällskap så är Gropen stället att vara på. Jag hade lite otur som kostade mig tid samt lite svaga nypor som kostade mig mer tid men lyckades ändå komma in på en 8e plats. En lyckad formcheck helt klart.

Nästa år ska jag nog ta i allt vad jag kan, även om tanken skrämmer mig lite. På det där goa sättet. Vi ses igen gropen!

Grej of the day
Efter loppet skedde ett frieri på plats, snacka om sann (OCR)kärlek. Något du kan höra mer om genom att lyssna på den fantastiska ocrpodden.se


Gropen Superheat 8km ca 40hinder top 3 dam och herr 2017

Dam:
1. Elin Johansson 53.25
2. Johanna Dermer 1.05.19
3. INGEN

Herr:
1. Fredrik Bergfeldt 37.08
2. Daniel Larsen 40.53
3. Niklas Gavelfelt 40.57

Text: Viktor Byhr