I dag stängde jag träningsveckan med en utflykt längs havet. Med på utflykten men en bit längre fram, haha, var mina vänner Dimitrioz och Anders. Två rutinerade ultralöpare som är snälla nog att låta en glad ultraamatör vara med på långpass. Jag är väldigt glad över att jag hade sån tur att jag lärde känna de finaste och snällaste personerna då jag började träna igen för 3.5år sedan. Jag hamnade direkt i väldigt inkluderande sammanhang och jag är därför väldigt mån om att skapa samma miljö idag då jag plötsligt har ett eget gym och träningskoncept. Idag sprang vi inget ultra men ett gött distanspass på 30km. Jag sprang 30km dom sprang något längre eftersom dom vände och sprang bak och mötte mig med pepp då och då. Planen var att hålla en jämn takt över tid och låta kroppen jobba en stund utan paus. Det var kul och kändes väldigt bra. Kunde till och med trycka på lite mot slutet. Eller trycka på och trycka på men det kändes som en typ av ökning i alla fall. Sådana här pass känns kul som avbrott mot den stora mängd enkel löpning jag annars gör och man får se en hel del fint längs vägen. Brukar inte gilla asfalt men så länge jag inte dundrar på allt vad jag kan så verkar kroppen tycka att det monotona är ok. Dagens tur blev 30km på 2.48.08 med en snittfart på 5.35min/km. Veckan landade på 80km blandad löpning. Bygger upp sakta men säkert. Ser fram emot lugn trail imorgon.