Jag kommer alltid minnas det där året då jag var tvåa bakom Kristian Mjöberg hela, hela tiden. Vi åkte båda inlines, hade stort krulligt hår och var sponsrade av två olika tillverkare av inlines. Kristian hade lärt sig det nya tricket mistyflip och han använde detta för att säkra segern i varenda tävling det där året. Det var sent 90-tal i Göteborg och trots vår vackra stads förmåga att vara grå och regnig så minns jag det året som soliga dagar. 

Det spelade inte så stor roll att jag kom tvåa. Kristian var en värdig vinnare och jag minns hur stolt jag var och fortfarande är, över att vara hans vän. Några år senare är vi sponsrade av Salomon båda två och vi rullar runt på gatorna i likadana hoodies med texten Salomon street-team tryckt på bröstet. Mot gratis utrustning gjorde vi mer marknadsföring än någon influencer skulle gjort gratis idag men just då spelade det ingen roll.

Pengar var helt oviktigt. Speciellt då vi båda var adopterade in till ekonomisk trygghet i ett uppstyrt socialt sammanhang som brukar kallas övre medelklass. Själv skulle jag nog säga att den övre medelklassen bor på Djursholm och att överklassen bor utomlands. Hur som helst. Vi åkte land och rike runt på våra inlines Kristian och jag. Då vi rullat klart började jag rulla joints och sedlar vilka jag stoppade i munnen och näsan och Kristian började rulla hatt.


Vi sågs sporadiskt i natten och ruset men umgicks inte så frekvent som förr. Festen och natten svalde många år av våra liv, pengar och vänner försvann. Det var först många år senare jag skulle stöta på Kristian igen. Och den här gången kom jag tvåa, igen. Kristian hade slutat festa och drack inte ens längre. Och han hade precis ersatt alkoholen med träning. Den tanken hade slagit mig många gånger själv men jag hade som så många andra bara funderat på att börja träna istället för att sätta igång.

Kristians väg till nykterheten var inte spikrak. Efter att ha blivit medtagen av en vän på AA-möten i två veckor kände han åter igen suget. Han gick och köpte folköl för att kunna dricka men inte dricka fullt ut. Trodde han. Kristian var snabbt tillbaka i gamla spår och vaknade en dag ensam på en bänk på Avenyn. Ensam med total minnesförlust och armen full av stämplar från olika nattklubbar.

Väl hemma hos föräldrarna igen bröt han ihop helt och bestämde sig för att verkligen ta tag i sitt problem, på riktigt. Han valde nu att se det som ett problem. Kristians riktiga vänner hade tröttnat på honom då han alltid behövde låna pengar eftersom lönen dracks upp direkt varje månad. Han hade hamnat i fyllecell flera gånger och drack ofta ensam tills han spydde ner sig själv och däckade. Så det var minst sagt dags för en förändring.


Denna gången gick han på AA-möten i en ny stad, där två äldre deltagare som dessutom bodde nära Kristian tog honom under sina vingar. Veckorna gick och Kristian höll sig nykter. Det nya livet kändes härligt men en sak hängde över honom. Han hade gått upp väldigt mycket i vikt och var konstant trött.

Kristian började gymma men det resulterade mest i att han gick runt och snackade med folk. Att möta människor och kunna prata med vem som helst har knappast varit ett problem för Kristian någon gång i livet. Resultaten uteblev givetvis också. Att tjöta med folk som lyfter vikter hjälper ju tyvärr inte den egna kroppen speciellt mycket.

En väninna föreslog att Kristian skulle hänga med på ett grupp-pass som hette Basic Step, ett Gruppträningspass med stepbräda. Kristian gick in på passet med stor skepsism och kom ut helt frälst. Han började gå på passen 6-7 gånger i veckan och rasade i vikt. I  början höll det bara på att bli ett nytt missbruk men sedan hittade Kristian Crossfit och fick genom det en sund inställning till sin träning. En träning där även vila och återhämtning fick en viktig roll. Alla som tränar på hög nivå vet ju att vila från träningen är minst lika viktigt som själva träningen.

I crossfiten fann Kristian den kicken som han saknade från alkoholen. Idag har Kristian varit nykter i 6 år. Varje dag då han vaknar så väljer han att fortsätta vara nykter. Längtan till boxen är större än längtan tillbaka till ett liv där han frekvent blev utsläpad ur taxibilar nedspydd och avdäckad.

Kristian vågade identifiera sina svagheter och göra något åt dom. Han är en stor inspiration för mig och den som visade mig att det går att bli vältränad när man passerat 30. Att det bara är man själv som kan påbörja sin förändring och att ingenting är omöjligt så länge som det inte handlar om att få en myndighet att göra något efter kl 16.00. Skämt åsido.

Jag är stolt över att ha fått följa Kristians resa och jag hoppas att den även kan inspirera dig till att våga möta dina svagheter. Det är inte våra mörka sidor som avgör hur vi är. Det är hur vi förhåller oss till dom. Tack Kristian för att du valde att dela din berättelse med mig och tack för att du får mig att vilja besegra mina dåliga sidor om och om igen.

Kram 

Viktor Byhr